Music to my ears

Jag har alltid tyckt mycket om musik, men jag skulle inte vilja påstå att jag är särskilt intresserad av det. Har aldrig varit någon som letar upp ny bra spännande artister, som vet något om bandets medlemmar eller ja ni vet, så som musikfantasterna gör. Vill nog gärna ha det serverat. Grym musik på ett silverfat. Är väl därför jag oftast förlitar mig till mina vänner att introducera mig till gobitarna. När jag sen väl kommer över något jag tycker är bra, lyssnar jag fullständigt sönder det. Då är det bara den gruppen/aristen/albumet som gäller. Går på ständig repeat., dagarna i ända. Är nog rätt enkelspårig på så vis. Så många album jag kan utantill nu. Ändå tycks jag inte trötta på dem. Magin i mina favoriter tycks aldrig ta slut. För mig skapas magin av för mig artister såsom Foo Fighters, the White Stripes, REM, Lasse Winnerbäck, Death Cab for Cutie, Sahara Hotnights, Norah Jones, Kaiser Chiefs, the Hives och ja naturligtvis många fler, men jag tror att ni kan skönja ett visst musik mönster. Väldigt lite techno, schlager, hip hop och så vidare. Skulle nog säga att min smak faller inom kategorin rock/indie/singer-songwriter. Det är musik för mina öron.


Kan tyckas att det är lite konstigt att jag inte tröttnar, men det tycks inte fungera så för mig. Naturligtvis läggs de på is ett tag ibland i förmån för det album som för tiden ska ljuda dagligen i mina öron, men jag tycks alltid gå tillbaka och lyssna sönder mina favoriter lite till. I slutet på förra året släppte the Killers ett nytt album. Grymt kul. Sjukt bra band. Är ett riktigt bra album, men i slutet finns det med en ny version av min gamla favorit Mr Brightside. Då föll allt. Gamla Hot Fuss albumet var ju då klart tvunget att plockas fram igen. Tycks ha lyssnat på det varje dag sen dess. Inte tröttnat än... underbart.



I'm coming out of my cage

And I've been doing just fine

Gotta gotta be down

Because I want it all

It started out with a kiss

How did it end up like this?

It was only a kiss, it was only a kiss

Mr Brightside







Har ju förresten helt glömt att uppdatera er hur det gick med sockerprojektet. Som den vetenskapskvinna som jag är måste ju resultatet av alla försök, på labbet eller på mig själv analyseras. Måste dra någon slutsats. Skulle väl kunna summera det med att säga att det gick både bra och dåligt på samma gång. Bra då det visade mig att det finns karaktär och disciplin i mig trots allt. Trodde nog inte att jag skulle klara två veckor när jag började. Dåligt var det för att jag efter två veckor fann mig lika sockersugen som när jag började. Hjälpte inte ett dugg. Åt dessutom mer vanlig mat och blev en aning tröttare än jag var tidigare. Vilka slutsatser kan jag då dra av detta? Beroende eller inte, så är total avhållsamhet inget för mig (surprise *ler*) Får väl helt enkelt fortsätta käka godis, bara träna lite mer istället. Får bli nästa försök iaf.

188449-63

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback